BASF Agricultural Solutions Sverige

Precisionsodling

Precisionsodling är vägen framåt

BASF Agricultural Solution Sverige

Precisionsodling

Ett oumbärligt verktyg för ett mer hållbart lantbruk.

En av tre lantbrukare i Sverige använder idag precisionsodling på gården i större eller mindre utsträckning. Enligt två lantbrukare från Barsebäcks gods och Övedskloster kommer GPS-tekniken att vara en permanent och utbredd del av framtidens lantbruk. Tekniken kan både hjälpa till att så bättre, skörda mer, hålla jorden i gott skick och till och med förbättra jordkvaliteten under de kommande åren.

Precisionsodling är ett brett begrepp för GPS, drönare, satelliter, hård- och mjukvara som används för att spruta, gödsla och så på fältet. Målet är att bli mer exakt när det gäller gödning , utsäde , jordbehandling och växtskydd , så att exakt rätt mängd sprids på exakt rätt plats på fältet. Tekniken gör det möjligt för lantbrukaren att använda sitt växtskydd bättre och få minst samma och helst bättre avkastning. Peter Löfgren, försäljningschef växtskyddsprodukter, Sverige, förklarar:

- Om lantbrukaren kan använda växtskydd, sådd och gödsling på ett smartare sätt kan resultatet bli en bättre avkastning med mindre användning. Och när en annan positiv effekt av en mer exakt tillämpning är lägre bränsleförbrukning är fördelarna uppenbara. Därför är precisionsodling avgörande för lantbrukets framtid, som under de kommande åren måste lösa vad som kan kallas världens största utmaning: Producera mat för världens snabbt växande befolkning samtidigt som vi värnar om klimatet och naturens resurser. Frågan är inte om man ska använda tekniken, utan snarare hur snabbt man kan komma i gång.

Precisionsodlingen gör sitt intåg

Om lantbrukaren bara kan ge en målinriktad dos till ogräset eller den sjuka grödan och inget annat, kan hen minska användningen av växtskyddsmedel. Metoden är precisionsodling, som kan omfatta satelliter, kameror, sektionsstyrning av munstycken, data från fältet, programvara och många andra tekniker.

Kort sagt är målet att använda precisionsodling för att få ut mer av grödorna, bland annat genom att använda mindre växtskydd, vilket gynnar både klimatet och vinsten. Denna typ av teknik spelar en allt viktigare roll inom lantbruket och kommer att göra det ännu mer under de kommande åren. Det är därför vi fokuserar på detta område.

Ett gemensamt ansvar för att sprida tekniken

Trettiosex procent av de svenska lantbrukarna använder för närvarande en eller flera former av precisionsodling på sina gårdar, enligt en undersökning som analysföretaget Aspecto genomfört på uppdrag av BASF. Samtidigt visar undersökningen att 32 procent känner till tekniken utan att använda den. De återstående 32 procenten känner inte till precisionsodlingen och använder den inte heller. Som jämförelse kan nämnas att 59 procent av de danska lantbrukarna använder precisionsodling.

Enligt Peter Löfgren är det en utmaning att såpass få svenska lantbrukare använder metoden, och menar att precisionsodlingen kommer att förändra lantbruket avsevärt under de kommande 10–15 åren. Som en förklaring till varför svenska lantbrukare är mer tveksamma än danska lantbrukare pekar han på att svenska lantbrukare kanske föredrar mer personlig kontakt när de introducerar nya produkter. Att vilja prata med någon innan du trycker på startknappen. Det ställer krav på leverantörerna och på branschen i allmänhet.

– Precisionsodling kan användas på olika sätt och skalas upp efter behov. Men det borde vara standard att använda någon form av GPS-teknik på maskiner i dag. Om vi gör samma undersökning om 3–5 år är jag övertygad om att många fler svenska bönder kommer att vara med. Det första målet kan vara att komma i nivå med grannlandet, och det skulle kräva att nästan fördubbla antalet svenska lantbrukare som använder precisionsodling. Om du kan fördela på ett smartare sätt, få samma avkastning och ta hänsyn till ekonomin och klimatet är det värt ansträngningen. Det är ett gemensamt ansvar inom branschen att driva på utvecklingen och den här kampanjen är just ett försök att dela med sig av kunskap och inspirera fler lantbrukare att gå nya vägar, säger Peter Löfgren.

2000 hektar som har graduerats

På Barsebäcks Gods i Skåne har precisionsodling blivit en del av arbetet med sprutning, sådd och gödsling. Enligt Jannik Houmann, inspektör på gården, syftar införandet av precisionsodling till att optimera verksamheten och se till att lantbrukaren kan lämna över marken till nästa generation i bättre skick.

– I dag skannas och klassificeras hela gården och alla fält på 2000 hektar för tilldelning. Alla jordlager undersöks och vi fördelar dem utifrån satellitbilder. Du kan inte sätta relationen en till en på det du tjänar. Detta är långsiktigt. Vi har kartor och uppgifter om allt vi gör och kan försvara varje val och beslut inför styrelsen, banken, konsumenterna och naturen. Man kan säga att satelliter, GPS och annan precisionsodling ger oss en databas som vi kan fatta beslut utifrån. Dessutom har vi som mål att skörda mer. Vi har ett bra grepp om vad vi skördar per gröda och har hållit en positiv kurva sedan 2006. På så sätt blir det balanserat, säger Jannik Houmann.

Liknande överväganden ligger till grund för varför precisionsodling också är ett viktigt verktyg för växtodling i Övedskloster i Skåne.

– Hållbarhet är ett nyckelord för oss. På en gammal egendom som denna är hållbarhet en självklarhet. Egendomen och marken har gått i arv i många generationer och kommer att gå i arv i många generationer framöver, så man måste vara medveten om vad man lämnar över. Vi har det naturligt i den grundläggande förståelsen av att vara lantbrukare. Om vi bara odlar det som ger pengar här och nu tar vi inte hand om marken. Vi måste hålla produktionsapparaten intakt, så vi dränerar jorden, kalkar den, tar bort grödor och varierar dem. Det har vi alltid gjort, men i dag har GPS-tekniken blivit en integrerad del av det arbetet. Nu tilldelar vi bara de delar av fältet som behöver det. Vi vet exakt var alla brunnar finns och har generellt sett fått en mycket bättre insikt i vad jorden behöver och var den finns, säger Lars Bæksted, chef på Övedskloster.

Det tar tid att komma i gång

Det finns en mängd olika tillverkare, system och produkttyper inom precisionsodling, och på de flesta gårdar finns det inte mycket tid att sätta sig in i möjligheterna och använda nya verktyg. Lösningen kan vara att börja i liten skala, testa ett tag och sedan gradvis utöka verksamheten. Det receptet har fungerat på Barsebäcks Gods.

– Man måste hitta behovet och sedan få tillgång till kunskap och service. Det hjälper till exempel inte att köpa något från Kanada om du inte kan få reservdelar och service. Det är viktigt att hitta en kompetent partner för ett långsiktigt samarbete, eftersom det är dyrt att ändra längs vägen. Vi behöver någon som svarar på fredagsmorgon och söndagskvällen när du måste åka ut på fältet och systemet krånglar. Vädret väntar inte på att ett callcenter ska öppna. Och vi har varit konsekventa och använt ett GPS-system, en kabeltyp och samma leverantör hela vägen. Vi har kommit långt, men vi har ännu inte bytt ut gamla system och effektiviserat det - det tar år att genomföra det på hela gården, säger Jannik Houmann.

Han påpekar att det är en stor investering för att komma i gång, så det är nödvändigt att införa tekniken stegvis.

– Vi började med 50 hektar, sedan 50 hektar till. Vi testade det i några år, och sedan togs det i bruk fullt ut. Det är en stor investering och svårt att göra en affärsidé av det. Men det här är lantbrukets framtid, så det är bara att kasta sig in i det. Det behöver inte vara svårt. Vi har hittat ett bra gränssnitt och kan skicka fördelningskort på iPads till teamet ute i traktorerna. Det krävs två iPads och några kontakter. Därefter kan du köra en gradvis fördelning. När du väl är i gång är du i gång, säger Jannik Houmann.

Precisionsodling eliminerar slöseri

På Övedskloster har övergången till precisionsodling varit en balans mellan det möjliga och det omöjliga. Att förverkliga ambitionen att använda GPS-teknik, men i en takt som även verksamheten och de anställda kan följa med.

– I dag har alla våra maskiner GPS. Även de som samlar stenar. GPS är den största och mest genomgripande förändringen vi sett inom lantbruket. Här ligger den framtida möjligheten till precision. Vi har till exempel markerat alla våra brunnar. Vi kör ut traktorn, trycker på ett nummer på brunnen och kan alltid hitta den igen. Alla våra sprutor, gödselspridare, såmaskiner och traktorer använder GPS. Vi använder GPS varje gång vi kör från A till B. Du slår bara på den när du kör in på fältet. Sprutan stänger på och av sig själv, säger Lars Bæksted.

Övergången till precisionsodling har lett till direkta besparingar i förbrukningen av gödningsmedel och växtskydd eftersom det inte längre finns någon överlappning.

– Tidigare beställde jag alltid sju procent extra när jag beställde kemikalier. Överlappning är ganska vanligt, och du kan lätt få en skev linje där du sprider ut dubbelt så mycket som behövs. Nu stänger den av sig själv. Om vi besprutar 20 hektar i dag blandar vi för 20 hektar. Tidigare blandade vi till 20 plus de sju procenten, säger Lars Bæksted.

Peter Löfgren påpekar återigen att precisionsodling gör det möjligt att gödsla, så och tillämpa växtskydd på ett smartare sätt utan att kompromissa med avkastningen. Den stora utmaningen är att hitta kunskap och råd så att genomförandet inte äventyrar den dagliga verksamheten.

– När fler svenska lantbrukare tvekar att komma i gång kan det bero på att det ofta är svårt att hitta snabba svar på de frågor som naturligt följer med precisionsodling. Jag tvivlar inte på att intresset finns där. Tanken med Farming – the Biggest Job on Earth är att dela med sig av kunskap och erfarenhet och på så sätt inspirera och hjälpa fler lantbrukare att komma i gång, säger Peter Löfgren.

Läs mer

Innovation

Framtidens hållbara lantbruk kräver utveckling

Gårdarna växer i takt med att ny teknik, nya produkter, metoder och arbetssätt används. Samtidigt har konsumenterna nya krav och förväntningar på de produkter som finns på hyllorna. Detta skapar utmaningar, men också stora möjligheter för de lantbrukare som vågar bryta ny mark. Vi talade med två lantbrukare som själva prövar nya projekt och har tagit med sig nya tekniker till gården.

Hållbarhet

Svenska lantbrukare vill minska koldioxidutsläppen, men endast 20% säger de har den rätta kunskapen.

En ny undersökning från BASF visar att de flesta svenska lantbrukare tar hänsyn till hållbarhet när de fattar beslut. Samtidigt visar undersökningen också att fyra av fem saknar kunskap om hur man kan minska gårdens koldioxidutsläpp. Vi frågade tre lantbrukare, som alla har tagit nya initiativ för att göra sina gårdar mer hållbara, om hur de har tacklat utmaningen.

Farming - the biggest job on earth

Lantbruket står inför flera stora utmaningar.

Vi har pratat med lantbrukare som fokuserar på precisionsodling, hållbarhet och innovation.

Vi delar med oss av deres erfarenheter för att rusta lantbrukarna, branschen och kommande generationer för framtiden.

Läs mer
Lars Bæksted, förvaltare på Övedskloster

Lars Bæksted, förvaltare på Övedskloster

Geografi: Skåne, Sjöbo
Storlek: 3500 hektar totalt, 1650 hektar jordbruk, 1550 hektar i intensiv omdrift.
Antal anställda: 16 (6 inom växtodling, 2 inom skogen)
Typ: Jordbruk, skogsbruk, nötkreatur, jakt och evenemang.

Jannik Houmann, inspektör på Bärseback Gods

Jannik Houmann, inspektör på Bärseback Gods

Geografi: Skåne, Barsebäck
Storlek: 2000 hektar
Antal anställda: 4 i lantbruket, 4 i administration, 5 i skötsel av park/hus
Typ: Jordbruk, skogsbruk, uthyrning av bostäder, energiproduktion, jagt

Henrik Nilsson, ägare, Henriksfälts Gård

Henrik Nilsson, ägare, Henriksfälts Gård

Geografi: Skåne, Glemmingebro
Storlek: 460 hektar
Antal anställda: 10 (6 inom jordbruket, 4 inom försäljningen).
Typ: Fältjordbruk, slaktgrisar, försäljning av robotteknik för stall

Top