SDHI för svampbehandling av stråsäd i Sverige
De så kallade SDHI-preparaten representerar den senaste utvecklingen inom området för behandling av patogena svamsjukdomar i stråsäd. Arealen stråsäd i Sverige är ca 1 miljon ha och varje år behandlas stora delar av denna areal med svampmedel en eller flera gånger under växtperioden.
SDHI står för SuccinateDeHydrogenaseInhibitors och tillhör gruppen respirationsinhibitorer liksom strobilurinerna. Det är dock ingen korsresistens mellan dessa två grupper. SDHI verkar genom att blockera energiproduktionen i svampcellens mitokondrier varvid svampen dör. Framförallt i tidiga stadier av svampens livscykel (sporspridning och utveckling av groningshyfer) är den känslig för SDHI-preparat. Dessa stadier är mycket energikrävande och svampen har ännu inte börjat få sin energiförsörjning från sin värdväxt.
Man har använt SDHI i stråsäd i över 10 år men först säsongen 2017 blev det möjligt också för svenska lantbrukare att använda denna nya teknologi.
I dag (januari 2019) finns det fyra olika SDHI-preparat godkända för svampbekämpning i stråsäd
Dessutom finns ännu en SDHI (sedaxane) som är godkänd som betningsmedel
Även om ovanstående SDHI-preparat alla tillhör samma huvudgrupp och har samma verkningsmekanism är det stor skillnad på hur de uppför sig i växten och hur effektiv de är mot olika svampsjukdomar.
Priaxor® och Elatus® Plus innehåller ingen triazol, medan de andra SDHI-preparaten däremot innehåller prothioconazol (Proline®) - med undantag av Librax®, som istället innehåller metkonazol.
Priaxor® skiljer sig mot de övriga SDHI-medlen genom att vara co-formulerad med en strobilurin (pyraklostrobin), och Librax® alltså genom att vara blandad med en annan triazol än de övriga SDHI+triazol-preparaten.
Fluxapyroxad (Xemium) har en unik förmåga att transporteras runt i växten – både passivt, med saftströmmen, och genom fettinnehållande membraner och cellväggar. Transporten är så effektiv att man genom att beta utsädet med Xemium också kan skydda växtens bladmassa mot angrepp av svampsjukdomar som sprids med vind eller vatten månader efter sådd.
Den snabba och effektiva transporten gör att Xemium når svampens mycel i växtens alla hörn och kan stoppa latenta, men ännu ej synliga, svampangrepp. Septoria tritici har ofta en latensperiod på tre veckor. Det betyder att det går tre veckor från det att svampen går in i plantan genom stomata tills de första symptomen blir synliga i form av nekroser. Xemium kan fortfarande stoppa angrepp två veckor in i latensperioden och ger därmed mer tid att hinna behandla efter att vädret varit gynnsamt för smitta och infektion. Bra att veta när det är svårt att hitta rätt sprutväder eller om sprutkapaciteten är begränsad.
Utöver en stark kurativ effekt har Xemium också en mycket lång verkningstid – i några fall ända upp till 7-8 veckor. Efter behandling skapar Xemium väderstabila kristallina depåer på bladytan, varifrån aktiv substans långsamt och löpande frigörs och tränger in i växten (”slow release”). Då det bara krävs små mängder Xemium för att stoppa svampen verkar Xemium effektivt ända tills depåerna är helt tömda.
Priaxor® är en co-formulering av Xemium och pyraklostrobin, som också finns i Comet® Pro. Priaxor® kan användas som ensam produkt i korn eller i tankblandning med en triazol i vete.
Librax® är en co-formulering av Xemium och metkonazol och är speciellt utvecklad med fokus på användning i vete. Innehållet av metkonazol gör det också möjligt att växla mellan olika typer av triazoler, vilket rekommenderas för att bevara effekten av preparaten inom denna grupp.
Med den starka kurativa effekten och den långa verkningstiden av Xemium är det möjligt, under de flesta förhållanden, att klara sig med bara en SDHI-behandling per växtsäsong. I vete är den optimala spruttidpunkten från det att flaggbladet är fullt utvecklat till begynnande axgång. Finns behov för tidigare och/eller senare behandling kan det göras med ett preparat som inte innehåller SDHI. I korn är den optimala spruttidpunkten strax före axgång och även här kan en eventuell tidigare och/eller senare behandling fint klaras med ett preparat som inte innehåller SDHI.
