Klimataspekter och affärsförståelse är nyckeln till ett hållbart lantbruk
Svenska lantbrukare vill minska koldioxidutsläppen, men endast 20% säger de har den rätta kunskapen.
En ny undersökning från BASF visar att de flesta svenska lantbrukare tar hänsyn till hållbarhet när de fattar beslut. Samtidigt visar undersökningen också att fyra av fem saknar kunskap om hur man kan minska gårdens koldioxidutsläpp. Vi frågade tre lantbrukare, som alla har tagit nya initiativ för att göra sina gårdar mer hållbara, om hur de har tacklat utmaningen.
Det här elementet ovan innehåller innehåll från youtube och överför data till youtube. Du kan blockera detta i personuppgiftspolicyn
Graderad gödsel, färre aktiva ingredienser i växtskyddet eller större gräsytor? Ett eget vattenuppsamlingssystem, en traktor som ger bättre körsträcka eller en lantbruksspruta som gör att du kan dosera bekämpningsmedel exakt med ny teknik. Dessa hållbara åtgärder finns i många olika former, storlekar och prisklasser. Vissa är obligatoriska och andra är upp till individen. Därför delar BASF:s kampanj Farming – the Biggest Job on Earth med sig av erfarenheter och råd från lantbrukare som har infört hållbara metoder på sina gårdar. Förhoppningen är att dessa exempel ska ge ny kunskap och inspiration till andra som arbetar för att öka skördarna och samtidigt bedriva ett mer hållbart lantbruk.
Över lag är den stora majoriteten av lantbrukarna bekymrade över frågan om vilka hållbara åtgärder, och hur många, det är klokt att införa på gården. BASF har talat med 212 lantbrukare i en ny undersökning från forskningsinstitutet Aspecto. I undersökningen säger 89 procent av de svenska lantbrukarna att deras lantbruksbeslut påverkas av hållbarhet i viss, hög eller mycket hög grad. Samtidigt visar undersökningen att 80 procent saknar kunskap om hur de kan minska gårdens koldioxidutsläpp i viss, hög eller mycket hög grad.
Peter Löfgren, Sales Manager, BASF
– Lantbruksproduktionen använder naturresurser och påverkar klimatet precis som de flesta andra produktionsformer. Det finns inget sätt att undvika detta om vi ska kunna försörja världens befolkning. Det är branschens uppgift att inse lantbrukets inverkan på klimatet, och vi kan göra skillnad genom att visa samhället att vi bryr oss om jorden och är öppna för nya metoder och tekniker som kan minska koldioxidavtrycket, säger Peter Löfgren, Sales Manager, BASF.
Hållbarhet påverkar i hög eller mycket hög grad 62 procent av lantbrukarnas beslut.
De flesta svenska lantbrukare sparar redan bränsle, till exempel genom odling utan jordbearbetning, nya traktorer eller Ad Blue för att minska koldioxidutsläppen.
Dessutom är de mest intresserade av:
- Minska användningen av aktiva ingredienser i växtskyddsmedel
- Gradering av gödningsmedel/växtskydd
Undersökningen visar tydligt att hållbarhet är en nyckelfråga för svenska lantbrukare. Och hållbarhet är verkligen en faktor inom lantbruket, eftersom den globala efterfrågan på livsmedel ökar och klimatet pressas.
På Henriksfälts Gård i Skåne vill ägaren Henrik Nilsson gärna ge nästa generation möjlighet att driva gården. Det kräver omprövning.
Henrik Nilsson, ägare, Henriksfälts Gård i Skåne
– Om vi ska odla fälten som vi alltid har gjort är vi inte effektiva. Tiden är annorlunda än när min far plöjde, harvade och sådde. Vi har färre människor som ska utföra samma arbete och trycket på naturresurserna ökar. Det viktiga i mitt lantbruk är att man måste kunna utveckla det vidare, och därför måste ekonomin finnas där. Vi måste tänka på nästa generation, och det påverkar både vår dagliga verksamhet och de nya projekt vi har på gång, säger Henrik Nilsson.
Under de kommande årtiondena kommer det att finnas cirka tre miljarder fler människor på jorden. Det innebär att lantbruket måste producera 50 procent mer om det ska finnas mat till alla. Den stora utmaningen för lantbrukarna kommer att vara att balansera produktivitet och hållbarhet. Och det kommer att krävas nya metoder och ny teknik för att föda världen, ta hand om naturens resurser och samtidigt driva en sund verksamhet. Därför har vi på BASF tagit initiativ till att samla in och dela kunskap med lantbrukare runt om i världen.
Här kan du läsa mer om hur framtidens lantbruk kan kombinera högre avkastning med ett lägre koldioxidavtryck, bättre biologisk mångfald och mindre användning av naturresurser:
https://agriculture.basf.com/global/en/sustainable-agriculture.html
Nästa generationer påverkar också arbetet på Övedskloster, som har varit i familjens ägo sedan 1700-talet. Ambitionen är att familjen ska fortsätta att bruka jorden och bevara gården i framtiden. Och det kräver utveckling.
Lars Bäkstad, förvaltare, Övedskloster
– Vi vill vara en modern gård och kunna arbeta långsiktigt, garantera ekonomiska resultat, skapa goda arbetsvillkor och inte minst ta väl hand om marken. I våra ögon är det hållbarhet. Om ekonomin inte är på plats kan man inte arbeta långsiktigt. Jorden måste vara frisk och detta ligger till grund för våra beslut på fältnivå. Samma sak gäller i skogen, där vi inte bara planterar de snabbväxande träden. För oss handlar det om att inte odla jorden på ett enkelspårigt sätt, med fokus på att maximera avkastningen så snabbt som möjligt. Jorden måste också vara frisk om 10, 20 och 30 år. Gården är odlad och det långsiktiga perspektivet finns i all vår utrustning, säger Lars Bæksted, fastighetsförvaltare på Övedskloster.
Det är en vanlig synpunkt att hållbarhet också är ekonomisk hållbarhet. Om ekonomin inte är i linje finns det inget utrymme för att införa ny teknik och ta nya vägar för att bli mer klimatvänliga.
Detta är också erfarenheten på Barsebäcks Gods, där inspektör Jannik Houmann ser till både klimat och ekonomi i deras utvecklingen av gården.
Jannik Houmann, Inspektör på Barsebäck Gods
– Vi har också en önskan att ta hand om marken och naturens resurser. Men vi är också medvetna om att allt styrs av pengar. Om ekonomin inte är sund finns det inget utrymme för att prova nya saker inom hållbarhet eller nya affärsområden. Därför är vi alltid öppna för nya möjligheter. Arbetet med att kombinera klimatfrågor och affärsverksamhet har lett till att vi idag är självförsörjande genom vår egen energiproduktion med vindkraftverk, solceller och halmpannor, som också förser hela staden med värme. Detta är ett exempel på hur ekonomi och hållbarhet kan gå hand i hand när vi hittar en lösning som är i balans med den lokala miljön, naturen och gården, säger Jannik Houmann.
Balansen mellan att driva en bra verksamhet och att ta hand om naturen ligger också till grund för Henrik Nilssons beslut på Henriksfälts Gård.
– Vi kan prata mycket om ny teknik. Vi använder den också, men lantbruket är en enkel verksamhet som är beroende av naturen. Jorden måste vara frisk, och du behöver sol och vatten i rätt mängd för att fältet ska fungera på bästa sätt. Vi har alltid anpassat oss till klimatet, och det är också den vägledande principen för vår utveckling. Det är därför som vi i år börjar arbeta på ett stort vattensamlingssystem, så att vi kan samla in vinterregn och spara det till sommaren, som blir torrare i och med klimatförändringarna. Inom fem år kan vi själva tillhandahålla 80 procent av det vatten vi behöver. Vår vattenpump drivs av solceller, och vatten och solenergi är kärnan i vår satsning på ett mer hållbart lantbruk, säger Henrik Nilsson.
Det kommande systemet för uppsamling av regnvatten är ett stort steg mot hållbarhet på gården, enligt Henrik Nilsson. Och han tvivlar inte på att ett sådant steg kan ge nya affärsmöjligheter.
– Grisproduktionen är mycket prisberoende och det har blivit svårt att bedriva en sund verksamhet. Lantbruket spelar en allt viktigare roll för livsmedelsproduktionen i världen, men det är inte lantbrukaren som ska betala för maten till befolkningen. Därför måste vi fortsätta att tänka i nya banor. Vi måste få i gång produktionen så att vi kan bli mer självförsörjande och mindre sårbara för fluktuerande livsmedelspriser, säger Henrik Nilsson.
Han säger att nästa stora plan på gården är att inrätta en anläggning för att behandla de stora mängderna gödsel från grisproduktionen. Målet är att utvinna vatten ur slammet och använda det i växtodlingen, medan resten av slammet används som gödningsmedel.
– Grisproduktionen ger oss 10 000 kubikmeter gödsel varje år som vi sprider. Men 90 procent av den slammet består av vatten. När det nya vattenverket väl är i gång är tanken att vi ska ha en slamanläggning där vi kan utvinna vatten ur slammet. När vattnet är borta har vi 10 procent kvar som koncentrerad gödsel. Jag kan använda den i min egen produktion eller sälja den. Om jag tar den överblivna gödseln och tillsätter kalk kan jag sälja den som organiskt gödselmedel i snabbköpet till ett attraktivt pris. Och med ett mer koncentrerat gödningsmedel behöver jag inte köra det på fältet med den största maskinen, utan kan använda en mindre maskin som förbrukar mindre diesel. På så sätt kan jag steg för steg göra grisproduktionen mer hållbar, säger Henrik Nilsson.
Peter Löfgren, Sales Manager, BASF
De lantbrukare som lyckas utveckla sin verksamhet med hänsyn till samhällets förväntningar, inklusive klimataspekter, kommer att vara de starkaste. Peter Löfgren påpekar.
– De krav som ställs på lantbruket i framtiden kommer att kräva att varje lantbrukare är anpassningsbar och villig att ta till sig ny teknik och nya metoder som finns överallt inom lantbruket i Sverige och resten av världen. Lantbrukarna i den här artikeln är bara tre av många som arbetar för att utveckla och framtidssäkra lantbruket. Uppgiften är att få gårdens ekonomi att fungera med en större hänsyn till naturen och inspiration och kunskapsutbyte är en viktig del. Därför har vi lanserat kampanjen Farming - the Biggest Job on Earth, som syftar till att inspirera och få in nya kunskaper, säger Peter Löfgren.
