Majs
Majs kom till Sverige under 1800- talet men det var först under andra halvan av 1900-talet som odlingen började få större betydelse och då framförallt som fodergröda. Arealen har sakta men säkert ökat i takt med att lämpliga sorter har kommit in på marknaden. I dag odlas det cirka 35 000 ha ensilagemajs och cirka 2000 ha kärnmajs.
Odlingsanvisningar
Växelbruk
Majs är en gröda som både kan odlas i växtföljd och i monokultur, dvs. majs efter majs. Fördelen med att odla majs i en växtföljd är att man lättare kan hålla koll på besvärliga ogräsarter, såsom exempelvis åkerfräken, hästhov, vattenpilört och tistel samt hönshirs.
Ensidig majsodling kan ge nästan övervinneliga problem med besvärliga ogräsarter som är svåra att kontrollera. När det gäller hönshirs finns det ett DUO-system där man sår en specifik majssort som är tolerant mot gräsogräsmedlet Focus Ultra. Där dessa sorter används har man möjlighet att bekämpa hönshirs och andra gräsogräs med Focus Ultra vilket naturligtvis är en klar fördel.
Etablering
Majs trivs bäst på JB 6-7, men odlas ofta på lättare jordar där det går att vattna. Majs kan etableras med eller utan plöjning, men för att minimera senare svampangrepp är det en fördel att jordytan är fri från växtrester, vilket bäst uppnås med en föregående plöjning.
En vårplöjning är bäst, eftersom den ger en högre jordtemperatur. På höstplöjda arealer höjs jordtemperaturen på våren genom att harva ner till minst 12-15 cm djup.
Förberedelsen av såbädden bör börja minst 8-10 dagar före sådd, så att såbädden har tid att "värma upp".
Gödsling
Majsen har behov för de normala näringsämnena och nivån planeras enlig normala grunder med utgångspunkt från växtföljd och förfrukt. Gödseln till majs består i hög grad av flyt/fastgödsel med kompletterande handelsgödsel. Majs har ofta behov av tillförsel av startgödsel, även om stora mängder fosfor tillförs med djurgödsel. Tillsats av en nitrifikationshämmare, gärna Vizura, förbättrar dock upptaget av fosfor genom att försura rotzonen och förbättra tillgängligheten.
Ofta täcks hela majsens näringsbehov med 40-50 ton nötgödsel per ha, kompletterat med en mindre mängd kväve, fosfor och eventuellt svavel i startgödsel. Gödseln myllas så nära sådd som möjligt. Om gödseln sprids och myllas tidigt i februari eller mars ökar risken för kväveförlust genom urlakning. På grovsandiga jordar kommer tillsats av en nitrifikationshämmare till gödseln att begränsa risken för kväveförlust från rotzonen.
Nitrifikationshämmare hämmar de bakterier i jorden som omvandlar ammonium till nitrat. Ammonium urlakas inte, medan nitrat lätt urlakas. Växterna tar upp både ammonium och nitrat. Normalt sker omvandlingen av ammonium till nitrat mycket snabbt i jorden, men med tillsats av nitrifikationshämmare till gödseln försenas omvandlingen med upp till fyra till sex veckor. Det betyder att risken för kväveförlust minimeras, och det kommer att finnas kväve tillgängligt när majsens kvävebehov ökar.
Skörd
Majs är en långsam startare och stänger först raderna kring Sankt Hans (lite beroende på var i landet samt årsmånen så klart), så ensilagemajs är skördeklar först långt in på hösten. När torrsubstanshalten i kolven med skyddande blad är 54-56 procent ska majsen skördas, innan den börjar falla omkull och det kommer mer kraftig nattfrost.
Ett synligt tecken på att torrsubstanshalten ligger runt 54-56 % är när det finns en svart fläck vid kärnornas fästpunkt.
Växtskydd
Ogräs
Majs är en gröda som är långsam i starten och därmed mycket känslig för konkurrens från ogräs. Detta gäller från majsens groning och fram till den har cirka 10 blad. Under denna period bör majs hållas fri från ogräs. Ogräsbekämpningen kan utföras antingen med kemiska sprutmedel, mekanisk bekämpning eller som en kombination.
Rätt tidpunkt för sprutning är avgörande för att få ett bra resultat. Vanligtvis är en 2-splitsstrategi, där man håller möjligheten för en tredje sprutning öppen, optimal. Första sprutningen görs på helt små ogräs, med max 1-2 blad. Andra sprutningen när en ny omgång ogräs har grott. Om det finns kvickrot, bör de nya kvickskotten ha nått 3-4 blad.
Har man hanesporer på arealet används DUOsystemet, där man sår en specifik tolerant sort, så att ogräsmedlet Focus Ultra kan användas.
Svampsjukdomar
De viktigaste svampsjukdomarna som man kemiskt kan bekämpa är majsbladfläck och majsöga.
Som namnen antyder är det svampar som angriper bladen. Majsöga trivs bäst vid låga temperaturer och har sitt optimala vid 14-17 grader, medan majsbladfläck föredrar värme med ett optimum på 20-26 grader. Smittan kommer från smittade majsplantdelar. Bekämpning rekommenderas i alla majsfält med majs som föregående gröda och med reducerad jordbearbetning, då risken för angrepp är högre på grund av mer växtrester i ytan.
Växtföljdssjukdomar
Fusarium och majsbrand är två sjukdomar som är mer relaterade till jorden, eftersom smittan kommer från växtrester och grannfält. Fusarium kan angripa under groningen och orsaka problem där. Fusarium ses också under blomningen, där den kan bilda toxiner i kolven som är giftiga för husdjuren. Majsbrand är en utpräglad växtföljdssjukdom. Den angriper kolvarna, särskilt under torra år, där den angriper försvagade planter.
Skadedjur
Majs angrips vanligtvis inte av skadedjur, men under speciella omständigheter kan fåglar, fritflugelarver, bladlöss och nematoder angripa majs.
Vizura i majs
Vizura är ett viktigt verktyg som förbättrar utnyttjandet av gödsel och majsens avkastning. Samtidigt ökar det fosforupptaget samt minskar klimat- och miljöpåverkan. Se videon (dansk) nedan, där Jesper Kystgaard från BASF berättar om Vizura.
Kör ut gödseln så sent som möjligt. Komplettera med nitrifikationshämmaren Vizura och skäm bort majsen med bland annat svampbehandlingar. Så här låter receptet för en hög avkastning i majs, när man frågar Anders Thomsen, som är en av ägarna till I/S Fuglesang vid Aars, och driftsledare Simon Lynglund.
